I kontakt med andra tvillingföräldrar har jag märkt att det gärna ses ned på föräldrar med ”bara” ett barn. ”Jag förstår inte varför de som bara har en bebis klagar. Det måste ju vara jätteenkelt!” Sådana uttalanden ger mig alltid en klump i magen. Självklart kan jag ibland när jag är riktigt trött tänka att det hade varit så mycket lättare om vi hade fått en bebis men jag vet samtidigt att det inte alls behöver vara så. Jag tycker att det är viktigt att var och en får ha sin upplevelse och även ha rätt till de känslorna det innebär. Alla barn är olika och därmed olika ”jobbiga”. Vi föräldrar är också olika, med olika förutsättningar och bakgrund.
När Elsie var bebis tyckte jag ofta, speciellt de första månaderna, att det var väldigt jobbigt. Att tänka att det finns de som får fler bebisar på en gång var inte relevant. Det hade inte på något sätt hjälpt mig och fått mig att tycka att det kändes lite lättare. Även när hon var större tyckte jag att det var lite krångligt att åka iväg och handla med henne även om jag nu inte riktigt kan komma ihåg vad det var jag tyckte var jobbigt.
Jag vet inte om det handlar om att man som tvillingförälder gärna vill se sig själv som lite bättre än andra föräldrar. Jag tycker att det känns en aning överlägset att deklarera att det minsann är SÅ-HÅ lätt de gånger man bara är med ett av barnen. Det betyder väl inte att alla som har ett barn har det superenkelt jämt?
Nu när jag har tre barn (tycker fortfarande att det känns så sjukt att jag har TRE barn) så kan jag verkligen se att barn är olika. Eller kan vara olika. I vårt fall är det så lustigt för Molly är verkligen en mini-kopia av Elsie, både till sätt och utseende. Det är nästan lite konstigt. Sedan har vi Majken som är något helt nytt för mig. Molly är hetsig, temperamentsfull, klängig, har svårt att komma till ro, sover oroligt och är skeptisk till ny mat. Majken däremot är oftast lugn, kan gärna sitta och pilla med något, sover betydligt mer och djupare och är matglad och testar gärna nya smaker. Nu har jag verkligen en annan förståelse för hur vissa föräldrar som har bebisar som Majken uttrycker sig och tycker att inget är ett problem. Ett barn som äter och sover bra och som för det mesta är nöjd är något helt annat. Nu har jag ju en av varje sort och det är så häftigt att kunna se att allt inte handlar om uppfostran och metoder och rutiner. Med Elsie kunde jag uppleva att andra föräldrar undrade vad jag gjorde för fel eftersom hon sov dåligt på natten och ratade min hemlagade mat.
Oavsett om mina barn är enkla eller ”svåra” så älskar jag dem över allt annat. Jag skulle inte byta ut Elsie för något i världen bara för att jag tyckte att den första tiden med henne var superjobbig. Och jag kommer aldrig döma någon som upplever föräldraskapet som jobbigt för vi alla har rätt till vår egen upplevelse och våra egna känslor.
Senaste kommentarer