Snart blir mina små tjejer ett år. Ofattbart! På något sätt trodde jag att de skulle vara ”mer barn” nu. Haha. De är liksom fortfarande bebisar och så små. Jag har för mig att Elsie var större när hon var ett år men troligtvis är det inte så. Det är så tröttsamt att jämföra men ändå svårt att låta bli.
En sak som känns riktigt jobbig just nu är nattsömnen. Majken och Molly sover väldigt oroligt och har på senaste tiden vaknat vid tvåtiden och inte velat somna om. Tanken har varit har varit att fasa ut nattvällingen som framförallt Molly får varje natt men nu känns det omöjligt. Det är liksom vårt enda hopp att få dem att somna om när napp och rumppuff inte hjälper.
Det är ju skönt att en glömmer så fort men jag försöker erinra mig om hur Elsies sömn var. Återigen jämför jag trots att jag vet att alla barn är olika! Jag får helt enkelt tänka att det kommer bli bra. Vi kommer få en hel natts sömn igen. Frågan är bara när ??♀️
Senaste kommentarer